La vie

Möjligtvis klämmas under din rumpa



125621-18



Och jag har handlat med Fiah. Kanske inte så givande om man tittar på vad man handlade. Inte ett enda klädesplagg, och inga skor heller! sigh.. Men, de blev en del andra saker! Och det var väl tur de.



Och mitt humör är på topp, även om inget går som det vill.
Det är kanske konstigt, men jag hoppas på det bästa.

- "grrr, jag får inte upp dörren"
- "men ey, det är bara att trycka" (kommer självfallet från en utländsk mcdonaldsanställd)
-"hoppsan...."

Fiah, varför ska allt hända mej?



Men jag är på gott humör ändå :D
ast imorn är den förbenade skolan. SKit också. Jag vill faktiskt inte. Jag orkar inte. Pluggandet börjar!


Men, la vie leker




Det är när du säger att jag inte klarar det, som jag inte klarar det.
Men jag kan klara det!
Jag klarar det om du kan vara mot mej som alla andra





å min söta lilla sockerpingla...
du får mig att på stolen vingla.
om jag för dig är en livboj...
så är du den som räddas skall i skepp å hoj....
å med detta menas att ja skulle simma till atlanten för din skull...
så du inte munnen få med vatten full...
jag vill inte att du ensam ska vara...
jag vill alltid vara där å svara...
kanske fästa mig som en näsa till en finne...
om du klämmer den får du av mig ett minne (kanske)
ett ärr på en näsa tillhörande dig...
ojoj... hejsvej...




Åhh. varför är dagarna förbi?
Fast, det klart, man måste gå vidare

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback