baramoi

Är det en dag fin som den här blir man väl ändå sugen på att sätta sig i en flygstol och rulla iväg mot startbanan mot en ny vy av världen.
(och när min ekonomi hindrar mej vandrar jag tillbaka i åren. I året kanske. Därför fick jag ett ryck att skriva brev. Det händer inte så ofta. brevet åker flyg åt mej. tack du)

Romain krävde den gången att jag skulle spela When a Man Loves a Woman för honom. Men ack, så ståndaktig som jag är vägrade jag. (om det är något jag är bra på är det att vägra) Ett år senare mötte jag honom igen på hemmaplan. Käre Frans. Nu har, två år senare, ett mail droppat in. Skumt.


Vad jag är trött på den där betygshysterin...