31/1 09: Att mysa i nattlinne trots överenergi
Jahapp, då sitter jag här mitt på blanka dagen i nattlinne och myser. Efter en pigg natt med överenergi fick jag till slut släckt lampan vod halv fyra, och klockan halv nio vaknade jag och var pigg som en nötkärna. Jag förstår ingenting, jag som brukar behöva sova ganska så mycket. Jag är iallafall fortfarande lika pigg och har hunnit både städa lägenheten, packa upp och putsat skor. Snart ska jag i vlket fall som helst ut i regnet (!) för att luncha med ett par andra från skolan. Får käka resterande fiskbullar imorgon istället. Hur kvällen ska spenderas får vi helt enkelt se men det ska nog lösa sej som alla andra helger!
31/1 -09: En kväll med vin/öl/drink/shot
Sov gott, nu ska jag krypa ner jämte ett varm element (i brist på sällskap; exempel Pyllerå)
29/1 -09: Ett glittrande Eiffeltorn
DEL I
Och vid tvåtiden begav jag och familjen oss till flygplatsen. Där slank det ner ännu en macka, har jag sagt att jag äter när jag blir nervös? Och så efter ett inte fullt så sorligt farväl hamnade jag på planet bredvid en annan svenska, dessutom en mycket trevlig sådan. Vi pratade konstant hela vägen och det var en riktig tidsdödare! Dock kunde jag inte hjälpa att jag blev lite avundsjuk när hon sa att hon skulle bege sig till Brasilien i två månader, det lät faktiskt inte helt fel. Samtidigt förstår jag inte riktigt att hon vågade, men tanke på att hon var rullstolsbunden på grund av en nervsjukdom. Ja, tänk om världen var full av sådana kämpar!
Flygturen gick väldans lugnt kan jag meddela, turbulensen existerade inte! Efter att ha sagt ajöken till... oj, jag frågade inte ens vad hon hette! Men efter att ha sagt hej då till denna fantastiska tjej gick jag i alla fall till min gate och här sitter jag nu, 53D. Det har varit en riktigt härlig tid hemma trots allt, och jag har verkligen avnjutit allt svenskt som går att avnjuta. Men jag ser verkligen fram emot att till slut få landa i Montpellier och komma hem till mitt place så att säga, packa upp väskor och återgå till vardagen. Ska bli riktigt kul att gå till skolan imorgon, och eftersom de inte vet att jag kommer till skolan blir det lite extra kul att överraska dom. Ska även ta med mannagryn och de andra beställda grejerna till svenskorna. Kaviar, turkisk peppar.... Med mera. Dessutom tänkte jag ta med fyra kanelbullar som vi kan festa på i pausen, jag har nämligen med mej sisådär 40 stycken! Nu ska jag minsann ha en härlig resterande tid i Montpellier och inte lida någon mat-/sötsaksnöd.
Och lika roligt det känns att komma tillbaka till Montpellier, lika tråkigt är det att inse att jag har dryga två timmar kvar att vänta. Nej, det är inte alls lika länge som sist men jag tycker att det är tillräckligt! På senare tid har jag inte gjort annat än att vara ute och rest och väntat på flygplatser, det har blivit som mitt andra hem. Folk måste snart börja känna igen mig och min dator som jag får upp varje gång! Jag börjar helt enkelt få rutin på resandet... Så mycket rutin att jag till och med reser med högklackat denna gång! Dock är det inte på grund utav rutinen, utan för att jag varken kunde resa i öppna sandaler eller i speakers till kjol (ballerinaskorna och de andra paren finns ju fortfarande kvar i MPL!!!)
Nu är väl tanken att jag inte ska behöva skriva här mer. Jag får ta upp en bok och läsa litegrann (den är slut), gå i taxfree (NOT, det finna inga här) eller sova lite grann (omöjligt då jag bara har en stol till mitt förfogande). Önska mig lycka till!
DEL II
Nej, jag kunde inte hålla mig från att skriva. Jag har nu suttit i x antal timmar och spelat olika spela på datorn, so folk måste väl tro att jag är värsta spelnörden... Men vad gör man inte när man sitter helt ensam på en flygplats utan att ha något alls att göra. Jag har även hunnit med att gå igenom hur jag ska lägga upp kvällen för att komma i söng så tidigt som möjligt. Men hur jag än gör har jag i alla fall kommit fram till att jag inte kommer kunna vara i säng före midnatt, men, det är ju trots allt en helg som kommer (hjälp, där jag ska fortsätta att förbereda min exposé). Funderar skarpt på att ta taxi och låta Air France ersätta mej eftersom de ställde in mitt plan idag igen (!!) men då måste man ju ha kvitto och det kanske inte är helt enkelt att få. Dessutom känner jag att är det fint väder kan det nästan vara lite härligt att gå med tanke på att man har varit inomhus och bara suttit ner en hel dag. Jag får helt enkelt se hur jag gör; nackdelen är ju dock att jag har en nedrans väska innehållande 22 kilo, plus handbagage och dator. Men skam den som ger sig, och blir jag hungrig på vägen kan jag alltig äta lite svensk mat, horray!
Men i allvarlighetens namn kan jag väl knappast sitta vid datorn mer, jag kommer att få fyrkantiga ögon. Så nu stänger jag luckan för dagen, det är ju trots allt bara en halvtimmes väntan kvar nu (bra jobbat Amanda!!)
(Och har jag kommit på att det just nu är fördel att det bara är jag som är utlänning i vänthallen, de tror kanske att jag är en väldigt duktig student som sitter och skriver examensarbete - hoppas kan man alltid)
Jag ska även tillägga att när jag satt på planet från Paris till Montpellier flög vi så nära Eiffeltornet, och inte i vilken stund som helst, utan när hela Eiffeltornet lystes upp av tusentals små gnistrande lampor - det var magiskt!
27/1 -09: Livet kan vara vackert som en soluppgång
Alla har vi haft någon som vi hållit av
som varit en del av våra liv
Men den som var vår mor, vår far, vår bäste vän
finns inte längre kvar
Jag har en tro som ger mig tröst och styrka
att vi ska ses igen när tiden tagit slut
Trots att skiljas var så svårt, så vet jag att du lever i ett ljus
i det hemmet som vi kallar Faderns Hus
26/1 -09: Ett taskigt mellanläge
24/1 -09: Så att AirFrance förstår
PUTAIN ET MERDE
24/1 -09: Air France har åter igen tabbat sig
Idag har jag i vilket fall som helst njutit av svenskt. Jag har lekt med Emil, kollat skidor och konståkning, ätit Marabou och bakat kanelbullar. Mmm, den där doften alltså... (samtidigt kan jag inte låta bli att säga att jag längtar en smula tillbaka)
23/1 -09: Nedrans Air France!
DEL I
Okej. Dagen började bra i alla fall; jag försov mig inte, jag vaknade på rätt sida, tramen kom i perfekt tid och jag var helt enkelt på gott humör. Jag är alltså på resa hem till Sverige. Så långt, allt väl. Och det fortsatte i samma rätta anda på första flygningen. Fick sitta bredvid en liten mörk unge med ögonfransar längre än mitt huvudhår, jösses vad gullig! Jag vill också ha... Jag fick i vilket fall som helst chansen attleka och det tackar jag ju inte nej till. Navetten från terminal D2 kom också den i tid och hurra, vad smidigt den här hemresan skulle gå. Trodde jag... Mitt plan från Paris skulle avgå klockan kvart över ett, en ganska perfekt tid alltså. Men klockan blev kvart över ett, utan att vi hade fått gå på. Nej, vi hade inte ens fått någon gate än. Vi svenskar är ju dock ganska könda för att inte brusa upp oss i onödan och ta det ganska lugnt, så där satt vi allihopa på en rad av väntstolar. Men till slut fick även vi nog! För sjutton, efter att väntat ytterligare en timma gav vi upp och begav oss istället till Air France's infodisk. Och, så smidigt, planet hade blivit inställt. Jag skulle alltså inte komma hem. Varför? Jo, det blåser för mycket. En mycket trevlig anledning, not. Tillbaka till alla svenskar på väntstolarna, utbyta ilskna ord om deras dåliga informationssystem, och sedan fram till disken igen. Boka en ny biljett, få en cola light och en vegetarisk macka som kompensation. Tack så mycket Air France! Nu beger jag mej i alla fall till Sverige, klockan kvart över sju ikväll. Piss. Klockan är tre nu, och jag ahr precis slukat den fina lunchen dom bjöd på. Sitter jämte en irriterande gubbe som smackar jämte mej och inser att mina tuggummi är slut. Dagen som alltså örlade så bra tog en promp vändning, till ganska mycket sämre utsikter. Jag är arg, på Air France. Och jag längtar efter Pyllerå. Och jag vill tillbaka till min lägenhet i Montpellier. Och jag saknar Han Där (tack och lov att jag har min dator som sällskap...)!
DEL II
Nu har jag suttit här en dryg timme och jag vill inte ens tänka på att jag ska sitta här i tre timmar till. Fy farao! För tillfället är jag ganska irriterad och jag ber om att batteriet på datorn inte ska ta slut, vad sjutton ska jag göra då? Tänk, nu skulle jag egentligen varit hemma, kanske till och med hemma i Skene (Chärnä). Men nu sitter jag fast i Paris, på grund av att fransoser inte kan hantera väderleken (antingen är det 5 millimeter snö, vind, för mycket regn eller för mycket sol så att piloterna blir bländade). Okej, jag trivs ganska bra i Frankrike och vill definitivt stanna men ibland kan man inte låta bli att undra, det ska erkännas. Men det är väl bara att fortsätta skriva* och bita ihop tänderna hårt hårt för att inte skrika sitt missnöje och ilska rätt ut (eller så köper man en Mars och täpper igen munnen med).
*Olle: Jag har börjat på fyra olika noveller under dessa timmar här på flygplatsen, och jag tror att du skulle vara stolt. Dock kan jag meddela att ingen av dom går särskilt bra och du kommer inte få läsa en enda. (PS. Om du undrar hur de går med romanen kan jag säga att jag avslutade den i samband med att jag flyttade hit)
DEL III
Det har kommit en väldigt jobbig tant och satt sig jämte mej. Ja, jag är säker på att hon inte förstår vad jag skriver, eftersom hon pratar franska med ett litet barn. Hon är extremt sur, bligar på mej hela tiden (jag ser att hon har en extrem blond utväxt, hon kanske är avis) och håller på att smörja in barnet med diverse krämer. Jag ska tillägga att jag fortfarande sitter kvar på den så kallade restaurangen vid ett bord. Smörja i ansiktet på barnet, av med strumporna och smörja in fossingarna. Och så duttas parfym på barnet! Hallå, luktar inte barn ganska gott i sig själva? Fransyskor...
DEL IX
Jag har för första gången fördrivit tiden på en flygplats med att sova. Jag har aldrig tidigare vågat göra detta, men eftersom att det var en tidig morgon och en sen kväll igår (vi var på en underbar middag) var jag alldeles för trött för att orka hålla ögonen öppna. Så, hur är taktiken för att man ska kunna sova utan att behöva oroa sig för att någon snor sakerna? Jo, man sätter sej på en väntstol, lägger datorn i knät och sedan väskan på denna. Sedan lägger man helt enkelt hela överkroppen på grejerna. Pricken över i:et är en sjal på hela skepelsen så att ingen ska kunna studera en när man sover (jag verkligen hatar det). Men på detta sätt kan man alltså sova, och jag kan meddela att man gör det väldigt bra med! När jag vaknade var jag alldeles varm och urrig, "Gothenburg" hade flyttat en skärm framåt (horray, jag är snart hemma), och jag är ganska så mycket piggare. Kan väl egentligen inte blir bättre? (Okej, jag har lite ont i huvudet, ont i nacken och ser inte så bra då linsen inte vill hänga med. Men de kunde vart värre).
26/1 -09: Att köra bil i utlandet
Dock begav vi oss relativs snabbt därifrån, eller ja, det tog ju sin tid eftersom italienaren tappat bort parkeringsbiljetten, typiskt! 12 euro extra, mycket trevligt. Efter många om och men kom vi som sagt iväg, och begav oss istället mot Pont du Gard, en gammal bro som under romartiden användes för att transportera vatten. Tyvärr syns det inte på bilden hur gigantiskt den faktiskt var. Fast den lilla pricken i tredje bågen är en människa.. jaja, stort var det iallafall, och riktigt snyggt. På det planet kan Sverige dra täcket över huvudet.
Kvällen avslutade vi på Place de la Comedie där vi åt en liten matbit. Pizza tog jag, och hjälp vad det var längesedan jag åt pizza ute. Gott var det iallafall. (måste även tillägga att jag träffade en italienare som inte gillade pizza, ödets ironi)
Och morgondagen. Ja, då åker jag alltså hem igen. Ska jag vara ärlig känns det inte som om jag gjort annat än rest den senaste tiden, och det stämmer väl i och för sej också. Känner att jag börjar bli en riktigt van resenär, hehe. Dock åker jag ju inte hem för en superrolig anledning så jag känner mej lite kluven. Men det ska bli gott att få äta mammas mat igen och ladda upp med lite mer svensk mat. Något jag däremot inte lngtar efter är kyla. Känner att jag börjar bli van vid att våren kommer; blommor i alla rabatter, solens strålar som värmer på torgen, strumpbyxor och ballerina...
För att avrunda lite fint kan jag meddela att jag ska på restaurang, flera studenters sista kväll i afton. Snyft. Nästan lite sorgligt. (Iochförsej får vi påfyllning nästa vecka, med kinesen Jean-Fracois)
17/1 -09: Bowling på franska banor
Ja, igår var vi och bowlade! Vi tjejer på bilden, och cirka 10 andra. Riktigt kul var det, och att jag vann hela turneringen gjorde inte saken värre. Ja, jag brukar annars vara ganska dålig på sånt här, så jag vet inte vad som hade hänt (Amanda-vattnet!!!) Som sagt, trevligt var det, och efteråt gick jag, Heiko och Christoph ut en kort sväng. Det blev dock inte överdrivet sent (nåja) och efter att de följt mej hem (åh, vad dom är väluppfostrade) bestämde vi att vi skulle ses idag för en liten lunch ute. Lunch och lunch... det var så fint väder att vi istället beställde en massa glass, den godaste hittills i Montpellier. Muuuums. Choklad, vaniljg och jordgubb, det bästa va det bästa.
Och så är det snart kväll igen, fattar inte vart tiden tar vägen här, jösses... Vid nio ska vi allihop till Randi iallafall, och hur kvällen blir där återstår att se! Jag antar att om inget drastiskt händer så uppdaterar jag imorgon igen :)
Pussåkraaaaam
(Jag ska för övrigt använda potatispressen idag mor, de blir fiskpinnar och potatismos)
16/1 -09: "Ton accent est horrible"
Skolan är avslutad för dagen, laquelle idag var mycket givande. Vi har läst (min älskade) Titeuf och jag bara avgudar han och hans vänner. Att man dessutom lär sej franska på det gör väl det hela inte mer negativt? Var även på Ateljé libre idag och hade extralektion i dictée. Jag måste säga att jag numer har börjat älska detta, är det inte helt underbart att man kan lyssna på någon annan, fatta vad dom säger, och sen dessutom skriva ner det på papper?
-Do you speak english
-Yes, I do
-So, you're french?
-No, I'm actually swedish
-Really? Your accent is soooo brittish, wonderful
Ja, och så var det bekräftat. Efter att idag träffat en tjej från staterna kan här med all säkerhet meddelas att jag har brittisk dialekt, och jag vet inte om jag ska ta det positivt eller inte. Något som iallafall var positivt var att jag fick prata engelska, vilken bara sjungit nivåmässigt sen jag kom hit. Det känns alltså bra att kunna rosta av den lite (med betoning på lite). Mieux que rien!
Och på tal om uttal har jag nog även vandrat framåt i franskan. Från att ja gått från "horrible" accent (ja, det sa visst en fransman) till "vous parlez bien" är ett väldans framsteg om jag får säga dej själv.
15/1 -09: Je m'appelle Amanda et je suis fatiguée
Två dagar har åter förflutit och mycket har passerat. (hum, nu infueras jag av franskan känner jag). Igår fick jag i vilket fall finbesök från Nîmes av Renaud och Romain. Det var riktigt trevligt, och dagen spenderades med shopping - från deras sida. Själv håller jag mej på det torra, får tänka på att euron stiger (hjälp!). Dock fick jag något väldigt trevligt av mina kära vänner, fyra böcker av den svenska serien En ö i havet av Annika Thor översatt till franska. Den andra och tredje boken är redan mina, och dom andra får jag hämta ut i veckan som kommer, gulligt! Dessa böcker måste jag bara varmt rekommendera, dels för att dom är väldans bra men dessutom för att franskan är väldigt lätt att förstå i dom! Un île trop loin, L'Étang aux Nènuphars, les profondeurs de la mer och Vers le Large. Heja på och läs!
Pepparkakor, på tal om dessa underbara skapelser äger jag en just nu. En hemmagjord mjuk en. För idag hälsade jag på hos en spansk tjej, Andrea, som hade ugn. snabbt som attan frågade jag om jag fick komma hem till henne för att baka, och rar som hon är var jag varmt välkommen. Jag fick även fri tillgång till et kiwiträd, vilket står på hennes tomt (hon bor nämligen i ett hus med 5 andra studenter). Detta resulterar i att jag har hela kylskåpet fullt med en massa kiwi, men jösses vad goda dom är. Det är nog första gången jag smakat att kiwisar är söta, mums.
Och för övrigt, jag kommer snart hem en vända. Vi ses då!
Jag har vart hängig idag, jag ville bara förklara dom trötta ögonen.
13/1-09 : Och så sitter jag i bikini i januari
Och på tal om vatten. Idag köpte jag Amanda vatten, och jag tror seriöst att de för tur med sej.
1: kassörskan slog in fel så att ja bara behövde betala 1,3 euro för 8 liter vatten
2: tre gånger under min färd hemmåt blev jag tillfrågad om hjälp (kille 1 var snyggast, och kille 2 minst attraktiv (lägg märke till det strategiska ordvalet))
3: jag blir helt enkelt glad att titta på de. Amen.
Innan jag avslutar ska jag också meddela att jag fortfarande är lika kär i Mika. Jag älskar Grace Kelly, helt allvarligt. Dessutom undrar jag när jag får besök.
12/1 -09: Fransk fruktsallad med blomjuice
Ja, visst trivs jag som student i Frankrike, det tror jag inte ni undgått. Men saken är den att det inte alltid är lätt, det finns de dagar jag bara önskar att jag vore hemma. Detta resulterade i att jag idag var hemma från skolan. Begav mej istället till IKEA för att få min Sverigedos. Marabou, saltgurka, hushållsost, jordgubbssylt... en hel del hamnade i min gamla WILLYSpåse. Så nu sitter jag här, längtar hem en skvätt och knaprar choklad.
Var ute en sväng med, tänkte att det inte kunde bli en lika stillasittande/liggande dag som igår. Och det är vår, det är det.
Vår i parken
Fransk fruksallad. Banan, apelsin, äpple, kanel och blomjuice (fleur d'organger) från apelsin (vrålgott, jag är beroende)
10/1 -09: Fransmän borde lära sej av svenskar
Och allra först vill jag väll ändå säga grattis till min kära syster. 21 år. Kärar nån, vad tiden går fort. Tänk, det är redan fyra år sedan vi var i Frankrike ihop för första gången...
Morsning. Igår var vi alla ute från skolan tillsammans, och det kändes som på den gamla goda tiden (läs innan jul). Vi samlades på Botounnet vid 9 tiden ich jag kan meddela att det blev ganska trångt i ett studentrum. Vuxna, och lite mindre vuxna. Det är nåt som är skumt i Montpellier, man känner sej lika hemma med dom som är 40. Dock tror jag inte att det är vi som har en skruv lös, det är nog snarare dom som är äldre och vill stanna unga =) Men, friden stördes kvart över tio av en jädra lärare som gjorde en stage i Montpellier. Hallå, är han helt knäpp. 1. är man 50 kanske man inte ska bo i en studentkorridor om man inte kan stå ut med lite väsnande 2. det var fredag, hallå.... 3. Han gjorde allt på ett sånt ohyffsat sätt att vi tänker åka tillbaka ikväll och förstöra hans natt.
Vi fick iallafall lämna korridoren vid halv elva och tog trammen till cirkus. Därifrån tog vi vägen till Panama och skakade (ja, de brukar bli där om man verkligen vill dansa.) Och jag förstår inte vilket ego franska killar har egentligen. De tror att de kan få vad dom vill (hmpf!!) Det blir bara för mycke ibland, kan dom inte bara låta en va för en sekund. Det gillar jag med Sverige och svenska killar, man får andrum till att dansa.På hemvägen var det dock någgra skumma typer som inte kunde låta oss va, irriterande! (nej mamma, ingen fara) Fyra killar i en bil, och dom körde i motsatt riktning som vi gick. Men, MEN, när dom fick syn på oss började dom istället backa bilen och ville att vi skulle ta un verre med dom. nej tack. Nej tack. NEJ TACK! Det slutade med att Jennie ropade "regardez!!!" och höll upp långfingret mot dom. Efter att vi fått en flaska slängd på oss (som han missade grovt) tuffade dom iallafall vidare, och även vi kunde gå hem till sängen. Vid fyra släckte jag lampan, och nu sitter jag här, 8 timmar senare. Ska snart möts upp ett par andra från skolan för en liten lunch. Eftersom ingen frukost avnjutits än börjar jag bli lite småsugen... snart så!
(vackert kort, not. Men jag var tvungen att visa att en viss Björkmalm sätter spår hos mej, både väska och kjolen ligger hon bakom)
9/1 -09: Modet i Frankrike
Och här då, i Frankrike, vad gäller här? (rangordning från popularitet till minoritet)
Kille nummer 1. Det hetaste på killar just nu är mjukisbyxor i äldrevården-material med mudd därenere vid fossingarna, och helst ska dom vara lite korta. Är de vita matchar man dom bäst med en tillhörande vit jacka, och är dom i annan färg matchar man me en svart skinnjacka. Killen ska ha lite taskig hållning och ska gå lite svajande. Helst ska dom gå i stora grupper och ropa "putain" och kolla snygga tjejer. Frisyren kort stubb, förutom en ring på huvudet där håret kan vara upp till tre centimeter.
Kille nummer 2. Han är mer proper, har brunt väldigt välkammat hår, portfölj och lång filtkappa. Han har antingen finskor eller converse och går med fasta steg framåt mot sitt mål. Denna kille går inte så ofta i grupper utan det ska nog mer se ut som om han nonchalant är på väg någonstans.
Kille nummer 3. Han har anammat den nordiska trenden, väldigt hipp helt enkelt. Dock finns det en sak som skiljer honom mot den svenske killen, och det är det bruna, långa, perfekt lockade håret.
Tjej nummer 1. Hon har tajta jeans, knähöga svarta stövlar och en svart filtjacka. Thats it. Kanske är det därför jag tycker att det är så förbenat tråkigt, alla ser verkligen likadana ut! dock skiljer sig frisyrerna då och då. Antingen har dom rakt brunt hår utsläppt nerför ryggen, eller så har dom gjort ett försök till att få håret blondt. Utväxten är då ofta 8 centimeter och färgen snarare orange än blond.
Tjej nummer 2. Hon är väldigt bohemiskt inspirerad, har ett gigantiskt brunt lockigt hår uppsatt lite slarvigt. Byxor i tunna tyg, där grenen hänger vid vaderna och extremt pösiga (hiphoppare i sverige har något att lära här). Hon hänger i gäng med hundar (!!) och sover utomhus.
Tjej nummer 3. Tyvärr finns det ingen motsvarighet till nordiska tjejer här. Strumpbyxor och leggings existerar - i affärerna.
Detta var min modeanalys, direkt från modebloggaren Amanda i Frankrike!
8/1 09: Bara ett litet avtryck
8/1 -09: Svenska killar borde lära sig av fransmän
När snön kommer till Riviäran blir det hurrarop och förskräckta skrik om vartannat. Igår kom nämligen snön hit till oss, eller, snö och snö. En centimeter la sej på backen och höll sig till idag och i Metros franska motsvarighet MontpellierPlus kunde man läsa att "vädret fryser Montpellier" och bilder på barn som åkte pulka visades. Och jag fattar inte, gräset syns ju verkligen, det är grönt överallt, ääändå tar folket fram pulkorna. Det är inte sant! Dessutom slutade igår trammen att gå på grund av "snökaos", det är bisarrt. I Marseille hade det kommit hela 10 centimeter snö vilket resulterade i att skolorna var stängda. Fiffigt tänkte vi, då hade man i Sverige varit ledig en hel del. Jag ska minsann ta ett kort på den där bilden i MontpellierPlus iallafall, så att ni får se det själva...
Och, jag kan till Johanna Petrens stora glädje meddela att jag nu mött killen jag vill bo med, nämligen den homosexuelle fransmannen. Ja, det hela började ju med att vi funderade ut att det antagligen är den bästa människan att bo med (av flertalet anledningar). Jag träffade nämligen Adele idag på en uteservering där hon hade med sej tre av sina killkompisar, varav två av dom var ett par. Och jag säger bara woooow, vad den ene var snygg. Hade han inte haft ihop de med den andre killen hade jag kört på direkt... I vilket fall, kom jag även fram till denna eftermiddag att svenska killar har mycket att lära av fransmän, helt allvarligt. Artiga som få; ställde sej direkt upp och pussades med mej, drog ut stol, beställde thé till mej, hällde upp théet, såg hela tiden till att jag va med i samtalet, erbjöd cigaretter (nåja, de va en god tanke från deras sida iallafall) och... ja, dom var helt enkelt grymt trevliga, och inte en cent behövde jag betala. Nu menar inte jag att svenska killar alltid behöver betala, men den där medfödda hyfsen fransmän har, den gillar jag. Heja dom.
Sedan ska jag också idag tillägga att inga fler har flyttat in i lägenheten, utan det är bara jag och japanen som bor här. Och jag diggar honom bara mer och mer. Idag, fick jag till exempelvis en inbjudan till köket på lördag kväll, då ska han och en japans vän nämligen laga japansk mat och så kommer ett par andra. Han är för gullig. Han kanske är något att satsa på?
7/1 -09: Att vara svensk student i Frankrike
Men andra halvan, det låter knäppt. Nu är jag liksom på efter-jul-stadiet och jag vet att tiden kommer gå så fort. Jag har det så underbart bra och jag lär mej en massa saker varje dag, inte nödvändigtvis bara det franska språket. Man lär sej hur man beter sej, hur saker funkar, hur man lagar mat utan ugn. Man lär sej att fransk standard inte är som den svenska, att man pardon-ar konstant (även om Det inte var mitt fel). Man lär sej franska raggningsrepliker, att svenskar har snygg klädstil och att blondhet här blir väldigt befintlig. Kort sagt, man lär sej en ny värld och anpassar sej efter den. Men störst av allt är väl ändå hur mycket franska man faktiskt lär sej. Att våga prata (skit samma om jag säger tusen fel), att våga använda utfyllnadsord (baaaah, donc, en effet), och att faktist få en lite, om än mycket lite bättre accent. Okej, det räcker att jag säger bonjour och så fattar folk att jag är utlänning, men det räcker också att jag säger je suis ici pour apprendre le francais för att dom ska lägga armen om mej och dra iväg med mej som om jag känt dom i evigheter. Ja, det finns dom (merparten?) som bara vill ha en svenska på CVt, men det gäller bara att fiska lite så poppar guldkornen fram. Just nu är jag inte mätt på Montpellier någonstans, varje öre har vart värt hittills. Jag säger bara att han man bara en liten uns dröm om Frabkrike, så åk för sjutton hit, man kommer aldrig att ångra att man gjorde det, även om saker och ting inte alltid blir som förväntat (men det är väl också charmen med att åka till ett egentligen okänt land för att bosätta sej där för ett tag). Jag kan nog inte förklara hur bra jag verkligen trivs, och hur mycke människor man träffar hela tiden. Jag älska att vara student i ett annat land, i mitt älskade Frankrike.
5/1 -09: Tillbaka till drömmen
Vid 9tiden landade jag iallafall i Paris och efter att ha hämtat ut bagage oc hvirrat fram och tillbaka otaliga gånger så att folk säkert började undra om ja va terrorist, hittade jag min vän Remi som välkomnade mej till huvudstaden. In packade vi väskan och så begav vi oss till... ja, min dröm, Eiffeltronet! Patetiskt, nej, inte för mej. Gigantiskt, vackert, fulländat. Hehe, det var faktiskt en upplevelse, de må jaag säja.
Till slut satt jag i vilket fall på planet tillbaka mot Montpellier och till slut landade jag på säker mark. Jag hoppade in i en taxi och njöt av att efter en 20timmars lång dag var över. Hem till lägenheten, väkomnades av Marie som var full av papiljotter och så började jag packa upp och rensa. Vid halv elva släcktes lampan och jag har inget minne sen dess. Vaknade av klockan vid 8 som uppmanade mej att gå till skolan, och dit begav jag mej. Riktigt kul att se alla, men lika konstigt att inte ha följe med Anna till skolan. Ost, vin och choklad avnjöts med den stora (?) skaran på skolan och nu sitter jag till slut här hemma. Ganska skönt, det måste jag säga, men vissheten om att jag måste handla (och det inte lite!) känns ganska tuff. Jag har just nu enbart pasta här hemma, en halv pestoburk, en ketchup, kryddor, en halv knäckebrödspaket och två flaskor vatten. Åh, inte att förglömma har jag även en tub med ädelost men jag är inte jätttesugen på att sitta och suga på den. Så nu har jag alltså inte så mycke mer val än att stänga ner datorn, bege mej ut i kylan och gå till Intermarché Clemenceau...
Sandra för övrigt, jag kan bara säga detsamma. Snart ses vi väl igen :D
1/1 -09: Klackar med stelfrusna tår hör väl nyår till
Så nu sitter vi här, jag och BockarnaBruse/Pyllerå/Centrum och gosar med varandra. nskar varandra gott nytt år och undrar vad 2009 kommer att innebära. Minst 4 månader i Frankrike, och inte lika många i Sverige, det är väl det enda som är säkert. Man kan dock inte göra så mycke mer än att leva på, och ta vara på varje liten sekund (inte att förglömma den skottsekund som i år gjorde vårt liv en sekund längre (???))
Klänning, röda naglar och ett försök till att få snygga ben i roliga strumpbyxor. Nåväl, allt bidrog iallafall till en väl värd kväll att fira, nyår!