baramoi

I början av min vistelse här. Då fräste jag runt på motorn ovan och oj vilken känsla det var. Kommer nog aldrig glömma lukterna, den ljumma vinden, eiffeltornet som blinkade och folk som ropade. Har man inte åkt motorcykel i leggings och kortärmat har man minsann inte åkt motorcykel.

Jag tror inte jag kommer återuppleva den magin igen, även om jag kan bli barnsligt lycklig när jag tänker på att jag bor i paris, dääääär nere på världskartan. Jag har nu bott i Frankrike mer än ett år och vem vet vart allt kommer sluta? Men magin kommer istället bytas ut av full glädje i helgen, jag ska in till Chatelet och bosätta mej hos Carro (äääntligen en svenska) över helgen. Utgång, pyssel i svenska kyrkan och promenixer i Paris. Lyxigt värre.


Gårdagen var inte fel den heller. Jag träffade på ett par irländare på ett uteställe för ett tag sen och vi har hållt bra kontakt. Jag slog dom därför en pling häromdagen och bjussade in dom på fotbollsmatch, Frankrike-Irland. Även fd-chefens son och hans kompis kom till huset, och vips var salongen full med 7 grabbs, och så jag. Den förste kom med en pizzakartong under armen, den andre med chips. Den tredje med ett flak öl och den fjärde likaså. Jag hade väl kunnat räkna ut de, men snart satt jag med en öl i handen, en flötig pizzabit på hushållspapper och skrek när Frankrikes mål godkändes trots två hands. Usch, jag håller på att bli ett fotbollsfreak. nej, nej, nej...