21/2 -09: Att modernisera modebloggarnas poser
Jag tänkte modernisera poserna lite. Här i en ny tappning. Japp, när det var dags för utgång igår såg jag alltså ut så här. (jag känner att kläderna verkligen kommer till sin rätt när man ser dom på detta vis). Dock vad man inte lika snygg när kvällen var över
1. hela jag luktade rök
2. helt plötsligt sjönk brösten eftersom mitt BHband gick sönder
3. Jag kunde knappt gå på min ena fot då den var klibbig av öl och söndertrampad av en klack
Så ligger det till, men vad gjorde väl det egentligen. Efter att ha träffat två killar på hemvägen som både berömde mina kläder och min franska kunde jag inte låta bli att somna med ett litet leende på läpparna...
Sitter även och bläddrar igenom lite grammatik och ord från veckan som gått, puh, det är en hel del. Men oj vad man lär sig! Det är nästan som på Brigittes tid. Det var trots allt ett par år sedan, samtidigt känns det som igår. Tänk när jag och fialia satt där nere i vänstra hörnet på lektionerna och pluggade franska ord. Och när vi sedan gjorde vårat sluttest när Fia var så fyndig och sa att hon hade en kusin , "qui s'appelle Ella. Elle a ..."
Jag kan även tillägga att en sak som jag lärt mej den här veckan men som jag fortfarande inte fattar ett dyft av är då man säger "frågade jag mej", vilket på franska blir "me demandai-je." (= mej frågade-jag) Vaddå "mö dämandääsch"? Jag fattar då inget. Vart finns logiken? Men jag har insett en sak. VIll man lära seg franska så är det ett par saker man bör göra: glömma all svenska, inse att alla ord har antingen en positiv eller negativ klang (säger man fel vid fel tillfälle kan de bli jobbigt) och att det helt enkelt inte finns nån logik.
1. hela jag luktade rök
2. helt plötsligt sjönk brösten eftersom mitt BHband gick sönder
3. Jag kunde knappt gå på min ena fot då den var klibbig av öl och söndertrampad av en klack
Så ligger det till, men vad gjorde väl det egentligen. Efter att ha träffat två killar på hemvägen som både berömde mina kläder och min franska kunde jag inte låta bli att somna med ett litet leende på läpparna...
Sitter även och bläddrar igenom lite grammatik och ord från veckan som gått, puh, det är en hel del. Men oj vad man lär sig! Det är nästan som på Brigittes tid. Det var trots allt ett par år sedan, samtidigt känns det som igår. Tänk när jag och fialia satt där nere i vänstra hörnet på lektionerna och pluggade franska ord. Och när vi sedan gjorde vårat sluttest när Fia var så fyndig och sa att hon hade en kusin , "qui s'appelle Ella. Elle a ..."
Jag kan även tillägga att en sak som jag lärt mej den här veckan men som jag fortfarande inte fattar ett dyft av är då man säger "frågade jag mej", vilket på franska blir "me demandai-je." (= mej frågade-jag) Vaddå "mö dämandääsch"? Jag fattar då inget. Vart finns logiken? Men jag har insett en sak. VIll man lära seg franska så är det ett par saker man bör göra: glömma all svenska, inse att alla ord har antingen en positiv eller negativ klang (säger man fel vid fel tillfälle kan de bli jobbigt) och att det helt enkelt inte finns nån logik.
Kommentarer
Trackback