baramoi

Hjälp vad tiden fortsätter att rinna  iväg, och jag känner att jag aldrig är hemma, och en utförlig uppdatering har väl egentligen inte vart på tal. Så vad har jag haft för mig dom senaste dagarna? Merparten ska väl sägas, har tillbringats i parken och mina kinder blir mer och mer rosiga. (dock är jag smart och har börjat använda faktor nu)

Gårdagen började härligt, men en schweizisk (?) frukost. Müsli (som mer var en röra av havregryn, yoghurt och frukt), ost (mums), charkutierier (knäppt men gott på morgonen) och färskt bröd* med jordgubbsmarmelad. Inte att förglömma; en stor kopp kaffe. Det var spännande att prova något nytt, men jag måste erkänna att jag nog håller mig till min havregrynsgröt. Man står ju sej inte riktigt på det andra! Därefter togs en tripp till stranden igen, och det var helt fantastiskt, och konstigt nog var det mindre vind där än inne i stan. En hel del kort togs, och jag kände mig som en kapp som satt på fyren och lapade sol. Tittade ut över havet, kollade in dom rosa flamingosarna i en vik och krossade snäckor med tårna.

Vid fem togs bussen tillbaka in till Montpellier, mot INNO för att köpa choklad, och vid halv sju var jag öntligen hemma. In i duschen, tvätta håret. I samma veva insåg jag att jag blivit ägare till en till Titeuf, och jag bara älskar! En timme senare hade vi bokat bort på resto. Och vilken mat säger jag bara! Det var en italienskt resto, och efter världens största sallad till förrätt landade också en tallrik med pasta i magen. Jösses, vad jag var mätt! På detta la sig också två glas rött och jag var mer än nöjd efter denna middag. Men var kvällen slut? Nej, vi begav oss till Montpel'L vid tio tiden, och efter att ha myst där tillsammans, allihopa, begav vi oss två timmar senare till Monique. Hjälp, vilken rutt mitt i natten. Där sades det hur som helst farväl till en hel del människor som skulle åka, och jag inser hur grymt mycket man tycker om alla här. Vid fyra i morse släcktes lampan, och jag snyftade mej till sömns, snart åker dom jag tycker om allra mest. Nåväl, ett par har redan begett sig. Så därför har jag nu rensat kylskåpet på utländska vanor och kvar finns bara min svenska mat, på gott och ont, mest det sistnämnda.