15 minuter senare...
får jag en rolig nyhet. En person från Disneyland ringer till min telefon. Dom har på något sätt fått mitt nummer och har snokat reda på att jag pratar tre språk, dansat balett hela livet och sjunger. Albane måste ha läckt information... Jag har blivit inbjuden att prova vara prinsessa. Jag!! Jag, prinsessa på Disneyland!!! Hoho, dock innebär det antagligen att jag måste sluta tidigare i familjen och det kan jag inte med.. Men ett CV och ett brev om eventuellt senare arbete ska iallafall in!
Vad sägs?
Familj på besök kräver stor planering, hoho
Mina kära föräldrar med tillhörande son, bror, kommer nästa onsdag och hälsar på. Ska bli fantastiskt roligt och idag har jag till slut kommit fram vad det blir för mat när dom kommer fram. Käre frans, här planerar vi långt i förväg. Även lakan, täcken och kuddar ligger nu i en fin hög på mitt rum, liksom extrasängen. Handlelistan ligger på skrivbordet; kaffe, bröd, pålägg med mera.
Jag välkomnar dom med ett stort och glatt Typ Sallad.
Vilken värdpappa sen!
Vardagen rullar vidare och största förändringen i mitt liv är när jag byter sida i sängen. Nej, nu går det faktiskt bättre. Har börjat äta så smått och kan faktiskt vara uppe timmar i sträck utan att trilla omkull! Jippi.
den årliga gatufesten utanför mitt fönster rullar också den på, men jag ä ganska så trött att under nätterna lyssna på hög dunka dunka, och på dagarna lyssna på trallvänlig tuggummipop. Men jag härdar ut, bara två dygn kvar.
Som sagt har jag alltså inte gjort så mycket den senaste tiden; jag har lärt familjen att baka pizza (ja, min värdmamma är kanske ingen stjärna i köket) och gjort chokladvulkaner till efterrätt. Muffinsar har kommit till, och allt detta medd hjälp av värdbarn. Hoho, jag instruerar och dom jobbar. Även Bens 39årsdag har firats, och håll med om att jag har världens snyggaste värdpappa! (Han kan dock vara den snyggaste irländare jag sett so far, även om kortet inte gör det rättvisa)
Gräddtårta eller chokladpannkaka?
Kolla in de feta gräddlagret...
Franska värdbarn bits!
Aldrig mera sjukhus
Mmm, fy farao va gott
Igår morse, klockan sju infann jag mej på sjukhuset. Duschen stod till mitt förfogande, och den snygga mössan + sockorna togs på. Dropp sattes in i armen och jag blev nerkörd till operation. Ännu mer saker proppades in genom droppet i armen, och fy fabian vad ont det gjorde! Snart låg jag på den snygga operationsbritsen, svinkallt. Då kom världens underbaraste narkossköterksa och la en slang under täcket som blåste ut varmluft. Famtastiskt härligt, och med lustgasen (de heter väl så?) nära ansiktet kände jag mig snart som en varm, sömnig, nerbäddad bäbis.
Så var det dags att vakna. För alla er som inte opererats kan jag meddela att det är ganska slönt att ligga där under ett varm täcke. Folk pysslar om en och frågar om man har ont. Har man det, får man smärtstillande och man ligger där i någon slags dimma.. Tanken vara tt jag skulle få åka hem redan samma dag, men efter ett misslyckat försök att gå på toaletten, då jag istället hamnade svimfärdig över en hink och sa hej då till den goda baguetten jag precis hade ätit, var jag alltså tvungen att stanna på observation. Och tur var väl de, eftersom samma sak upprepade sej fler gånger.
Nu vill jag verkligen inte tillbaka till sjukhuset på lääänge. Enda anlednignen skulle väl vara den snälla sjuksköterska som jag hade mycket trevligt med. Han kom in då och då, slog sej ner på den andra sängen och pratade om andra saker än min operation. Käre Frans. Nu hoppas vi att mina fem dagar i sängen går bra! So long.
Stora Dagen
Inställd operation
Trött? Ja.
Ny finne? Ja.
Igå kväll var jag dessutom ute och åt för att säga hej då till Dionne och Jamie, fy farao vad sorgtligt. Att en idiotisk fransman vid namn Frantz inte ville lämna mej ifred, vare sej med ms elelr telefonsamtal gjorde inte saken bättre. Snyft. Nu är jag ensam tjej kvar, fram med den gamla manliga sidan
Operation
Nu åker jag till sjukan, operation! Önska mej lycka till!
18/7 -09: En aupairs jobb
Vi begav oss till mitten av Irland, Busherstown, där huset väntade. Nåja, hus och hus. Ett slott var det, med torn och långa korridorer, gamla unkna rum med spindelväv. Valv och himmelsängar, stora bilder av kvinnor i långklänning och rosiga kinder. En privat tennisbana, stora statyer av soldater och betydande kvinnor i trädgården, så många uthus att dom inte kan räknas på fingrarna. Hästar, hundar, höns, kossor. Och så den betydande katten som finns där för mössen. Ja, där har jag alltså bott. Lyxigt? Jodå.
Välkommen till Irland, kanske det vackraste jag sett. Allt är grönt, allt!
Mitt hus med tillhörande värdbarn
en gång om året anordnas Tullamore Show, Irlands största Farmers Market. Jag fick i uppgift tillsammans med en annan aupair, Zuzana från Tjeckoslovakien, uppgiften att sälja korv, syltor, pateer, marmelader, kakor.. Ja, allt. Fantastiskt roligt och perfekt för att utveckla engelskan. Och ja, folk såg att i var utlänningar och enligt Prue lockade det ännu mer folk, hoho.
Hur kommer det sej att aupairer alltid är mest entusiastiska när det kommer till lek? (fast det är hemsk behändigt att va aupair, man har en ursäkt till att leka som en tok)
Sista helgen begav jag mej tillsammans med min värdpappas syster + barn + aupair och hans mamma till en liten stuga vid havet, Dunmore East. Vi lekte, dansade, gjorde kort, badade, shoppade... Härligt.
Övre raden: Jag, Zuzana, min värdpappas syster Emma
Mellersta raden: Kusinen Shane, kusinen rebecca, Rafaël, vännen Shirsta
Nedre raden: farmodern Prue, kusinen susanna, vännen Louisa, Tristan
Förutom allt detta hann jag också med att besöka Irlands äldsta pub, 150 år utan förändring. jag shoppade loss i Dublin och tog dagliga promenader i kohagen. en helt underbar vistelse, och att detta är mitt jobb är ju helt fantastiskt!
(så är det någon som letar aupairfamilj till våren kan jag inte annat än att tvinga dej att bege dej till Rudd/Vanier)
17/7 -09: Hemma igen
Till vänster: gammal midsommarkrans
Till höger: rälig tigerbild som jag helst vill slita ner
Mitten: en Amanda som inte genomgått några stora förändringar på (i?) Irland
Irlandskt liv
Idag begav jag mig dock till barnens farmors syster (langsokt, ja vet) - in till Dublin. Jag tog mej en tur i en turistbuss och vandrade runt till olika kanda byggnader (naja, inte sa kanda for mej). Riktigt trevligt har jag det iallafall, och jag ahr precis njutit av en underbar middag, fisk och potatis.
Nu blir det dock till att utnyttja tiden till chokladatande, om en vecka ar jag tillbaka igen!
So long
Åter igen en natt på sjukhus...
Men inte nog med det, jag har självklart också vart på sjukhuset, det är ju trots allt mitt andra hem här. För ett par dagar sedan började det nmligen göra ont efter operationen igen så igår åkte vi i ilfart in. En surpuppa till läkare mötte oss, som tyckte att "hon kan väl inte ha så ont eftersom hon ler". Tanken som slog mej då var att snart kommer läkaren också ha ont men istället för kroppslig handling kläckte jag ur mej alla de fula ord jag kan och meddelade och att hon saknade respekt. Punkt.
Jag blev hur som helst inlagd över natten, dropp och blodprov i massor. huuh.. Tanken var att operation skulle ägas rum dagen efter (idag) så inga goda färska baguetter blev de, snyft. Fick dela rum med en underbar gravid kvinna som mitt i natten smög upp för att lägga på mej en extra filt eftersom de var superkallt i rummet.
Men så i morse fick jag träffa läkaren som gjorde den senaste operationen, och han meddelade att nästa operation inte blir av förrän om tre veckor, hej färska baguetter :D Slangar togs bort och recept skrevs ut. Jag kan meddela att jag nu mår ganska så fint och är glad över att jag kan åka till Irland imorgon, jippi!! Och jag ska minsann inte ens tänka på nästa operation, nej, utan njuta av semester!
Här kommer lite bilder, trevligare än sjukhusfoton...